Noveller
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  Kommenter / Betyg
Skriv en novell
Senaste kommentarer


Rating :
 
 

Het lek vid elden!

 


 
 

Het lek vid elden!


Het lek vid elden!


Han kröp runt på händer


och knä med kuken som


ett värkande spett som


sökte sin värmande grotta..!


Han hade tröttnat på sina jämnåriga av det motsatta könet. 25-årsgränsen hade passerats, och det var alltid något i vägen för ett riktigt knull. Antingen fanns där barn av varierande ålder, eller också hade damen ifråga just inlett sin karriär.

Var det något han hade svårt för var det kvinnor som klättrade i karriärstegen uppåt. På denna branta väg föll oftast kvinnligheten och det sensuella bort, steg för steg. Han levde ensam och trivdes ganska gott med det. Strumporna låg var de ville, han diskade när det behövdes, på kvällen var det inga problem, han valde själv program på TV:n.

Ömhet, närhet och sex var det dock sämre beställt med. Många gånger tog han fram en herrtidning, bucklade till två kuddar i önskade former och lät fantasin spela fritt, det räckte för stunden.

I längden blev dock onanistens liv alltför instängt och passivt, han längtade efter stora mjölkjuvermjölkljuver och vita, breda bakar. Det enda som skedde var att hans längtan och hans kuk växte, resten stod stilla.

Våren kom, samma reaktioner fortplantades och spreds som alltid. Människor längtade, tittade och fantiserade. Gamla äktenskap knakade i fogarna och vigselringar gömdes undan på många konferenser.

Han var sexutsvulten och han visste om det. Att gå på någon dansköttmarknad och förnedra både sig själv och kvinnorna som var där, hade han ingen lust med. Drömmen var ett annat möte, ett lättsamt och otvunget där knullandet skulle komma naturligt och evigt. Inte något fyllskavande som bara gav ångest och ännu mer ensamhet dagen efter.

För att skingra sina alltmer mättade tankar beslöt han sig för att åka på den årliga marknaden som pågick i tre dagar. Där såldes allt från kalsonger till järnspisar och det var människor överallt. De vandrade upp och nedför de gator som hade bildats mellan försäljarnas stånd.

Han såg många kvinnor, men ingen tycktes se tillbaka. De flesta verkade stressade, onöjda och ingen hade den där speciella sinnligheten.

Vandrandet mellan salustånden krävde sin tribut. Han blev osannolikt törstig och slog sig ned bland några trädgårdsmöbler som en förutseende försäljare hade placerat ut. Han fick sitt blask, sträckte på benen och kopplade av allt, för första gången på länge.

Plötsligt var han inte ensam, någon hade ögonen på honom, och det kändes bra. Han spejade försiktigt omkring, men där fanns bara de vanliga stånden med tingel och tangel och stormagade krängare.

Sedan såg han henne och han kände sig fjäderlätt och blytung samtidigt. Ett par leende gröna ögon och ett ostyrigt rött hår som blänkte i solskenet. I hennes ena öra satt en fågelfjäder, i det andra hängde ett indianskt smycke, tungt och vackert.

Tung och vacker, det passade på kvinnan som han nu såg framför sig.

En löst hängande klänning kunde inte dölja de bröst som han utan vidare kunde definiera. Det var de mjölkjuvermöjlkljuver som han så länge letat efter. Midjan var bred, benen bruna och lite håriga. På de bara fötterna tittade djupröda tånaglar uppkäftigt fram.

Nu lösgjorde sig denna amasonamazon från sitt örhängestånd och kom emot honom. Han svalde en gång extra, hade hon sett honom, visste hon vad han tänkte?

–-- Smakar läsken bra? var hennes första replik.

Han skymtade en rad vita tänder i ett leende som gjorde hennes läppar extra röda och böjliga. Gud, om hon ville suga på mitt spett, flög det genom hans huvud. Sedan samlade han sig och trevade vidare på den ljuvliga väg, som kallas ”det första mötet”.

Hon hette Viveka och var en vandrerska med Volkswagenbuss. Av fårorna i hennes ansikte och den tunga självklara kroppen som inte bad om ursäkt, förstod han att hon passerat sina 40 år, med någon marginal.

De kunde prata om allt, musik, politik, livet och döden. Allt som han burit ensam tog form, och hon som tog emot det visste vad han menade.

Den slitna klyschan som säger att ”timmarna flög iväg” stämde faktiskt, för första gången i hans liv. Snart var det eftermiddag och molnen hopades på himlen.

De packade gemensamt in hennes varor i den röda bussen och plötsligt var ett avsked nära förestående. Han liksom höll andan och hoppades, men vågade inte tro. Skulle hon vilja ha honom i natt, dög han eller var han bara en valp inför hennes stora livserfarenhet. Hon tittade på honom och sa, liksom sorgset och drömskt:

–-- Jag vet vad du önskar och det ska du också få, du behöver en jord att så frö i. Den jorden är jag, nu.

Han flämtade till av lycka och skräck, nu fanns det ingen återvändo.

Färden gick till en sjöstrand där de parkerade, Viveka lagade mat vid en flammande eld. Undrens tid var ännu inte förbi, för Viveka hade två flaskor rödvin i sitt bagage. De korkades upp och det var dags att börja njuta av varandra.

När hennes mun omslöt hans lilla frusna kuk var han rädd, men nu fanns ingen rädsla. Hon kramade pungen mjukt och sög honom till ett stånd han aldrig hade haft. Det var vackert att se hennes huvud rytmiskt höja sig och sen sänkas ned, och längst där nere grävde sig hennes röda tånaglar ned och tog spjärn i sanden.

När kuken stod blåröd i stram givakt, släppte hon greppet med munnen och ställde sig framför honom. Hon drog klänningen över huvudet och under fanns de, brösten.

Det var som om hon vore världsalltet när han sakta Satte sig till rätta. Han grep tag om stjärten och tryckte, förtvivlat, för att komma in.

Nu, kuken satt som ett svärd i ett städ och han hade sin mun full av ett varmt bröst som var fuktigt av svett.

Hon gled upp och ner över honom, han drog i hennes skinkor och tänjde ut anus. Hon suckade förnöjt och föll över honom så att de låg i sanden, gungande och juckande.

Han låg under henne, gömd i en grotta av rött hår och försökte stöta längre in. Hon var tung och viljestark, hon krävde hans kuk och det var inget han hellre önskad att ge, just nu.

Plötsligt var det betäckningsdags, hon hävde sig bakåt och ställde sig på alla fyra. Hennes bak lyste vit i mörkret och i lågorna från elden såg man att hennes lår var sörjiga och glatta av sekret. Nu var han ett lejon som ville tukta sin lejoninna, han kröp, som på skämt, runt på händer och knä med kuken som ett värkande spett som sökte sin grotta.

Viveka gungade sakta med baken och kastade håret bakåt, hennes läppar såg groteska ut när hon kved:

-- Kom nu, stöt in den och knulla mig djupt!

Han var inte sen att lyda, det kändes som om en evig längtan var över, då han igen fick pressa in sin kuk i hennes veck, det smackade till och de var förenade.

Han tog hennes juver i sina händer och mjölkade henne som en ko, hon spjärnade emot med sin bak och stönade högt. När elden plötsligt flammade upp fattade han ett kraftigt tag om hennes breda midja och vrålade besinningslöst då satsen sköt fart någonstans i ryggen och slog in i hennes blöta, väntande fitta.

Han fortsatte att stöta, så djupt som möjligt. Att titta ned och se den sörjiga kuken omfamnas av hennes rosa, svullna blygdläppar, var så skönt att han fick tuppskinn över hela kroppen. Plötsligt började Viveka motjucka så hårt att han brutalt måste hålla i hennes stora juver för att inte kastas av. När han en sista gång tryckte sin kuk så långt det gick, skakade Viveka som av feber och juckade febrilt med skinkorna rinnande av hans sats.

Han stack två fingrar i hennes mun som hon girigt sög på tills hon plötsligt skrek och föll framåt, fortfarande med sin kraftiga stjärt.

De låg länge förenade tills kuken helt hade slaknat, då reste sig Viveka och gick till bussen. Ögonblicket efter ljöd Jim Morrissons hesa stämma i ”The End”.

Han somnade, nöjd och naken, invid den falnande elden.

Naturlig älskare